Professor Chris Argyris skrev i 1991 artikkelen "Teaching smart people how to learn" etter 15 år med dybdestudier av konsulenter som veileder ledere. Argyris hevder at de som har vanskeligst for å lære er velutdannede mennesker og han forklarer det med begrepene problemløsing og single loop learning/double loop learning. Altfor mange definerer læring til å være det samme som å løse problemer i miljøet rundt oss, istedenfor å se på vår egen tilnærming til problemene. De fleste velutdannede mennesker er i følge Argyris gode på single loop learning, mens svært få er gode på double loop learning. Single loop learning handler om å være god på å følge en bruksanvisning for å løse et problem, og det fører til at man sjelden opplever å mislykkes så lenge bruksanvisningen fungerer. Hvis bruksanvisningen slutter å virke så havner single loop learners i forsvarsposisjon og samtidig legger de skylden på eksterne forhold. Double loop learners er også flinke til å følge en bruksanvisning, men i tillegg spør de seg selv: Hvorfor følger jeg denne bruksanvisningen? Hvordan kan jeg endre bruksanvisningen slik at resultatet blir bedre? Det er viktig å løse problemer i miljøet rundt oss, men vi lærer svært lite hvis vi ikke samtidig reflekterer rundt vår egen rolle i problemløsingen, sier Argyris. Hva slags utdanningssystem har vi i Norge? Legger det til rette for single loop learning eller double loop learning?
I dag, 21 år etter at Argyris skrev sin artikkel leste jeg den ferske rapporten "Spesialundervisning - drivere og dilemma" utarbeidet av IRIS (International Research Institute of Stavanger). Rapportens utgangspunkt er at antallet barn som får spesialundervisning i Norge har økt fra 5,9 % i skoleåret 2006-07 til 8,2 % i skoleåret 2010-11. Det er et samfunnsøkonomisk problem at stadig flere elever ikke passer inn i den norske skolen. I følge lærere, rektorer, skoleeiere og saksbehandlere fra PPT som deltok i undersøkelsen, er årsakene til økningen:
- Presset økonomi i skolesektoren
- Foreldre krever mer av opplæringen
- Kunnskapsløftet-06 med mer vekt på elevenes læringsutbytte
- Mer vekt på internasjonale/nasjonale tester og kartlegginger
- Økende bruk av diagnoser
Naturligtvis stämmer det här in också på den svenska lärarkåren. Få följer den senaste foskningen och de auktoriteter som åberopas är främst Dewey och Vygotskij. Lärarna förefaller inte ha uppdaterat sig sedan de gick på lärarutbildnngen själva.
SvarSlettDessutom har svenska lärarstudenter för dålig utbildning för att kunna följa annan forskning än möjligen rent kvalitativ, eftersom de saknar djupare kunskap i metod.
Takk for innspill. Det kan se ut som utdanningssystemene i Sverige, Danmark og Norge har de samme utfordringene.
SlettIntressant med likheterna mellan de nordiska länderna! Vad kan detta bero på, tro? En hegemoni inom pedagogikforskningen? Ideologisk gemenskap?
SlettTakk for kommentar. Jeg også synes det er interessant, og jeg tror det siste du skriver er mest riktig. Derfor er utdanningssystemene i de tre landene ganske like, og de skandinaviske skolene får også de samme utfordringene når samfunnet endrer seg hurtig.
SlettJag kanske möter andra lärare men känner att Hattie och Gärdenfors spelar större roll för dem en gamla tänkare. Det känns inte som att den här negativa synen på de som gör och ska göra jobbet är så där väldigt fruktbart.
SvarSlettDet professor Argyris kommer fram till är intressant men jag menar att det har ett helt avgörande fel. Undersökningarna baserar sig helt och hållet på situationer med ett gammaldags auktoritärt ledarskap där förändringar föreslås uppifrån. I sådana situationer är outbildad arbetskraft mycket mer benägna att prova något nytt än den som vävt samman en rejäl väv av "best practice".
Skulle man däremot börja förändringsarbetet med att hitta förändringsidéer bland de som ska utföra arbetet så skulle man hitta mycket fler genomförbara saker bland välutbildade människor. Ett modernt ledarskap skulle utnyttja både att det finns mer kunskap bland välutbildade och att de blivit välutbildade genom sin iver att lära sig nytt.
Takk for interessant innspill. Jeg er veldig glad i innspill som får meg til å tenke videre. Dessverre tror jeg det er riktig at få norske skolefolk holder seg faglig oppdatert, og jeg mener samtidig at det er et spørsmål om ledelse.
SlettUtviklingsarbeid som starter med en beslutning ovenfra og uten forankring i skolen, har en tendens til å mislykkes. En av mine viktigste oppgaver som rektor er derfor å skjerme lærerne for meningsløse forsøk på utviklingsarbeid, selv om de er begrunnet i gode forskningsresultater.
Jeg er helt enig i at ideene til skoleutvikling må komme fra klasserommene, men lærernes egne erfaringer er ikke nok for å drive skolen videre. Det må være et samspill mellom forskning, lærernes erfaringer og skolens rammefaktorer.
Min erfaring er at lærere leser forskning fra eget fagfelt når det oppleves som relevant for egen praksis. Det må gi mening for lærerne, og det må jeg som rektor legge til rette for. Jeg er veldig enig i den siste setningen din. Det kunne vært interessant å høre litt mer om hva du legger i moderne lederskap i en skole.
I Sverige har vi haft en utveckling där lärares autonomi minskat kraftigt och få lärare känner att de har frihet och tid att kompetensutveckla sig tillräckligt. Själv kämpar jag med att hålla näsan över vattenytan inom teknikområden som utvecklas i rasande takt. Ledningens intresse för att lärare ska odla fram idéer har dock aldrig varit stor och det ser jag som ett skäl till att lärare söker sig andra vägar för att få utlopp för sin kreativitet och kunskapstörst. Besöker du sen också torestad.blogspot.com så ser du att svensk skolforskning producerar stora mängder ren skit och att hålla sig ajour med forskning blir en mödosam upptäcktsfärd.
SvarSlettModernt ledarskap handlar om att se ledaren som den som hämtar fram visioner och tankar från medarbetarna, inte den som själv står för dem. Steve Jobs är förstås ett exempel på ett lyckosamt ledarskap som knappast kan betraktas "modernt" men de flesta företag arbetar ändå med att hämta idéer nerifrån och upp i väldigt stor utsträckning numera. Mängder av metoder används numera för att stimulera medarbetares idéer, med totalt fria dagar, medarbetarpresentationer osv och olika sätt att uppmuntra de som är aktiva med idéer.
Ett modernt ledarskap har i och för sig ytterligare ett problem i skolans värld. Ledarskapet måste också ha metoder för att hålla stort fokus på det som är viktigast för verksamheten och motivera medarbetarna att satsa just på det. I skolan har vi ju redan problemet att undervisningen hamnar liksom vid sidan om när skolledningen tar olika initiativ. Det har jag ingen lösning på.
Jeg leste en artikkel for litt siden der det stod at over halvparten av norske lærere arbeider utenfor skolen, og jeg mener det er et ledelsesproblem. Noe av grunnen er helt sikkert som du også skriver, at det er for få muligheter for kreativitet og egenutvikling på altfor mange skoler. Jeg er også enig i at det i tradisjonell skoleutvikling har vært for mange tiltak som har kommet ovenfra og ned i skolen. I Norge satset det mye på å utvikle rektorenes ledelseskompetanse gjennom et utdanningsprogram som kalles rektorskolen. I Oslo kommune må alle rektorene gjennomføre rektorskolen og kommunen dekker i tillegg utgiftene til en mastergrad i skoleledelse for de flinkeste rektorene. Jeg er helt sikker på at denne satsningen på ledelse vil føre til at flere lærere blir værende i de norske skolene i fremtiden.
SlettEn outbildad kan börja köra efter någon "forskning" som h'n får presenterad för sig men en välutbildad ställer sig frågan om forskningen har tillräcklig giltighet för att kunna användas på elever som inte anmält sig som försökskaniner.
SvarSlettHer er jeg litt uenig med deg. Jeg tror ikke skille går mellom velutdannet og ufaglært, men mellom det Chris Agyris kaller single loop learners og double loop learners. Utdanningssystemene våre er ennå ikke så gode at det er automatikk i at utdannelse fører til dannelse og refleksjon, men det burde være hovedmålet for all utdanning.
Slett